fredag 23 oktober 2015

Säkra bordgenomföringar och tätning under vattenlinjen


Som ni märker på bloggen så finns inte någon artikel efter min stora postning om hur man åskskyddar sitt hus. Men jag har flera större artiklar jag skrivit på runt både hus hem och båtliv som bara inte gjorts klara. De är på gång. Så framöver skall jag posta lite mer och hoppas det är givande för de “nördar” som läser detta.
Den första i av de jag tänkt posta framöver är runt bordgenomföringar och andra problem på båtar. Hoppas någon av er finner den givande.



Övergripande

Lita inte rakt av på personer som jobbar med båtar. Självklart finns många extremt duktiga. men hur vet du att just du fått tag i en av dem? Många bara gör. Ser de inga problem så tar de det för rätt sätt. Det är inte självklart sant. Det kanske är tillräckligt. Eller så är det på gränsen. Ska det bli bra behöver man ofta göra research själv.


ISO standarden för bordsgenomföringar och ventiler i metall (IS0 9093-1) säger följande: Materials used shall be corrosionresistant…a material which, within a service time of five years, does not display any defect that will impair tightness, strength or function.

Det ska visst också finnas ett utkast till standard för komponenter i plast (ISO 9393-2).

Men ovanstående  kan vara en förklaring till att dåliga grejer som då är billigare installeras i svindyra båtar. Det behöver inte hålla längre än 5 år. Men ingen räknar väl med eller kollar noga på signa genomföringar om de bara är 5 år?

Att t ex bara gå ock köpa grejer i mässing och sedan montera utan eftertanke kan vara rent ut sagt farligt.

Med bakgrund av detta samt att jag skulle byta lite bordgenomföringar, montera skrovgivare etc så har jag grävt lite runt vad som anses vara fel sätt, OK sätt, eller ett optimalt sätt. Hoppas denna skrift kan vara av intresse för någon med samma kontrollbehov som jag själv :)


Materialval

Vanliga material idag vid byte eller nyinstallation är mässing, brons, rostfritt och komposit. 


# Komposit 
Är bra och har inga av de korrosionsrelaterade problem som kan uppstå med metaller. Men tyvärr så haltar detta lite. Det har i avancerade studier visat sig att kompositprodukterna suger i sig lite vätska in i materialet under säsongen. Eventuella konsekvenser det kan få på vintern är ännu inte klarlagt. Vissa experter har dock påtalat att det inte är bra att standarder och hållfasthetstester är gjorda i torrt tillstånd. Men komposit har trots detta fått bra utbredning och används i professionell trafik. En välkänd tillverkare är Marelon.



# Mässing
Blandning av koppar och zink. Mycket bra. Men skall det användas under vattenlinjen så skall mässingen uppfylla kraven och någon av de standarder om gäller för att denna skall vara “Corrosion Resistant”. En standard för det är “CW602N”. På vissa rördelar och ventiler kan det stå “CR” för corrosion resistant, vilket man då kan hoppas uppfyller nämnda standard. Är det inte klarlagt att de mässingsdetaljer du funderar på att köpa uppfyller detta s köp någon annanstans. På t ex kedjan SeaSea så använder de enl kontoret i Segeltorp 3 olika leverantörer för mässing och rördetaljer. En av dessa följer ovan nämnda standard, den andra underleverantören säger bara att de har avzinkad mässing (kan vara ok) och den 3:dje fick jag inte koll på från kontoret i Segeltorp. Inga rördetaljer är märkta och personalen i butikerna vet inget eller vilken underleverantörs produkter som just för tillfället ligger i butiken. Detta har gjort att jag avstått för att handla på SeaSea som i alla andra avseende är en mycket bra butik.

# Rostfritt
Rostfritt är relativt billigt och ett mycket bra material. Används flitigt.  Men enligt experterna så är rostfritt ändå inte optimalt för ändamålet. Rostfritts goda rostfria egenskaper beror tydligen på en tunn oxidfilm som bildas. I spalter där ingen, eller mycket liten vätskeutsöndring sker så ökar risken för s.k spaltkorrosion. Risken ökar med ökat temperatur. Mer info om det finns här: http://www.vikingyachting.se/Files/Billeder/PDF/Tips/korrosion.pdf

# Brons
Blandning av koppar och tenn. Det enda material man inte kan hitta några negativa aspekter på över sikt. Brons är val nummer ett för en säker installation som skall fungera problemfritt under många år och inte utsättas för t ex korrosion. I princip alla dyrare s.k “seacocks” är uteslutande i brons.



Hur länge mässing som inte är avzinkad eller rostfritt överlever i saltvatten under vattenlinjen jämfört med brons har jag inga siffror på. Sen är ju en viktig faktor som påverkar livslängden om man mestadels har båten i söt, bräckt eller salt vatten.
Ett sätt att kontrollera mässing är INTE att slå/sparka på genomföringarna, utan att i stället  skrapa på dem:
- Blir ytan gul och blank - OK
- Blir ytan röd/brun - BYT
- Har ytan röda/bruna fläckar - BYT
 Inte heller finns det siffror eller information om komposits svagheter och om och under vilka förutsättningar det faktiskt uppstår problem. För den som är osäker så använd brons. Jag har valt bronsdelar från “Groco” som är en av de riktigt bra leverantörerna.



Olika varianter på installation

I USA och några andra länder är det defacto standard att montera en s.k sea cock, d v s en ventil med fläns för bultning i skrovet eller fläns som ventilen sitter på som är bultad i skrovet med genomgående bult. Genomföringen utifrån går sedan in i flänsen på insidan eller i ventilen om den har inbyggd fläns.  Skälet är den säkerhetsröjande faktorn om någon råkar sparka till eller av någon annan anledning slå eller lägga någon kraft mot genomföringen som annars då kan vridas och tätmassan släppa.

I Europa gör man lite hur som helst. Vissa sätter t o m en vanlig genomföring utan att bulta något i skrovet och med vanlig tätmassa och sedan en rörvinkel på insidan, sedan avslutningsvis ventilen “hängande” i rörvinkeln som en belastning på insidan. Det sista får anses vara det absolut sämsta alternativet.

Sedan är det inte fel att använda en riktigt bra slang. Speciellt för de genomföringar som mynnar under vattenlinjen. Rekommendationen är även dubbla “bra” rostfria slangklämmor på alla ställen som är relaterade till “under vattenlinjen”.



Rör-gängor och gängproblem

Ja. vilken RÖR-A ! :)

Denna skrift är ingen avhandling utan påtalar det vanligaste gängorna man kommer i kontakt med samt de vanligaste felen man gör.

# NPS och NPT
Vanligt när man köper grejer från utlandet, och även då det som då troligen redan sitter på din båt är gängor av typen American National Pipe,  NPT resp NPS. NPT står för National Pipe Taper och NPS står för National Pipe Straight. NPT är konisk längst fram medans NPS är helt rak. Se bild


Om man skall generalisera så är i princip alla skrovgenomföringar av typen NPS, bland annat för att dessa skall kunna kapas till den längd man vill ha. Kapning av en gänga som har NPT förstör den. Alla ventiler och rörkopplingar har oftast NPT. Detta gör att en ventil eller rörvinkel INTE kan skruvas på insidan av skrovet mot genomföringen, även om det ser ut och känns om om det är ok, En rak NPS in i en konisk NPT kulventil eller rörvinkel gör att bordgenomföringen inte går in så djup som den skall. Tyvärr har de flesta privatpersoner inklusive de som jobbar i marinbutiker inte en susning om detta, marina proffsfirmor likaså. 
Därför finns speciella lösa flänsar/adapters och t om färdiga ventiler med inbyggd fläns på för montering på insidan av skrovet mot skrovgenomföringen. Dessa  flänsar och ventiler med inbyggda flänsar har NPS gänga på ena sidan för att möta och matcha skrovgenomföringens NPS-gänga på ena sidan och NPT på den andra sidan för att match andra rördetaljer, standard kulventiler eller slanganslutningar som skall skruvas på på den andra sidan. 

Om man köper en skrovgenomföring av märket “Groco” så har alla deras skrovgenomföringar en gänga som heter “Non-standard pipe thread” och är en NPS (rak) gänga men NPT (konisk) längst ut. Denna kallas för “combined”. Dessa skrovgenomföringar kan alltså monteras mot en vanlig NPT kulventil på insidan av skrovet eller mot en NPS fläns. Det gäller under förutsättning att genomföringen inte kapas då NPT delen försvinner.

# BSPP
Följande är taget från wikipedia:
Parallell gängning bygger på British Standard (Whitworth) BSPP (P=Parallell) - i Sverige betecknad G som i övriga Europa (tidigare R). SS-ISO 228/1
Konisk gängning bygger på British Standard (Whitworth) BSPT (T=Tapered). I Sverige betecknad R/Rc (tidigare KR). SS-ISO 7/1
Alla Whitworthgängor har gängvinkel 55 grader, i motsats till amerikanska rörgängor, som har 60 grader.

Det finns alltså fler standarder som som ungefär lika ut med en passar ihop. Den brittiska är alltså ungefär som den amerikanska, men ändå inte.

Vill man så kan man nu 2015 från Groco som jag nämnt ovan köpa rör och ventilprodukter med amerikanska gängorna NPS/NPT eller brittiska BSPP. Groco kan alltså sälja allt i raka brittiska gängor. också. Varför de inte har någon konisk BSPT utan bara raka vet jag dock inte. Kanske p g a de problem som ofta uppstår med missmatch?

Då jag själv på grund av utrymmesbrist vill montera en vanlig kulventil av bra kvalitet direkt på bordgenmoföringen så skulle jag med NPS/NPT och den combined gänga som finns inte kunna kapa bordgenomföringen om den är för lång p g a att det då som nämnts uppstår missmatch i gängorna. Alternativet hade varit att kapa bordgenomföringen och sätta en NPS till NPT adapterfläns. Dock bygger kalaset några centimer till, vilket jag inte vill. Men genom det nya utökade sortimentet där alla produkter också finns med raka brittiska gängor över hela “line”:en så har jag valt BSPP för att kunna kapa bordgenomföringen på valfritt mått.

För den intresserade finns lite mer info om gängor här:

Tätning och limning av genomföringar

Följande information är samlad fakta från samtal och mail med 3M, Bostik, Sika och Nils Malmgren m flera. Till det har jag adderat lite erfarenheter och info från andra på internet.

Produkter som ofta kommer på tal är 291i (Sika) , 5200 (3M), Simson MSR CA (Bostik). Mitt motto är att använda google, men inte var blind och lita på allt jag läser. Därför har jag hos dessa  leverantörer pratat med deras tekniska avdelningar. Efter en grov indelning så kan 90% av alla produktvarianter delas in i antingen polyuretanbaserade eller SMP (Silyl Modified Polymer) där vissa uttalar sig som att SMP baserade varianter är mer moderna och att föredra. Det senare stämmer inte helt och hållet… Att addera till det är också att man kan använda elastisk epoxy, t ex Nils Malmgren Elastic 705. Försöker här nedan summera lite av vad jag kommit fram till där fakta kommer från leverantörerna själva. 

Notera att leverantörerna är relativt eniga om att vissa mjuka metaller bör/skall prime:as för bästa vidhäftning, ibland bör även aktivator användas.



# 291i (Sika , Polyuretanbaserad)
Riktigt bra och flitigt använd produkt. Sika aktivator 205 och Sika Multiprimer Marine används för att öka vidhäftning vid limning och tätning mot vissa material. En produkt med hög rekommendationsfaktor p g a att det finns bra primers som är väl utprövade och specificerade för material som används för marint bruk, T ex Gelcoat, epoxy och polyesterblandingar med glasfiber, brons, mässing, rostfritt med mera. Sika har en riktigt bra guide i Sika förbehandlingstabell för marina produkter. Faktum är att Sika också har ett bra dokument med Produktöversikt marinsortiment som är mer än de flesta andra konkurrenter har. T ex för en optimal fästsättning av en bronsgenomföring skall bronsytorna vidhäftningsförbättras med Sika aktivator och sedan prime:as med Sika multiprimer. Gelcoat ska bara ha Sika aktivator och ren glasfiber endast Sika multiprimer. Därefter inom rätt tid så skall detta sättas fast med Sika 291i. För b ä s t a resultat alltså.... Men det fastnar även utan aktivator och primer. Men hur bra och hur länge? För mig gäller att under vattenlinjen ska det vara på bästa möjliga sätt.


# 5200 (3M, Polyuretanbaserad)
5200 är inte en produkt som säljs och marknadsförs flitigt i Sverige. Däremot florerar denna i marina forum på Internet även hela världen och är mycket populär. Enligt 3Ms tekniska avdelning i Sverige så anser de 5200 produkten vara ett flaggskepp i produktfloran. 3M har både SMP och polyuretanbaserade lim och tätmassor. Här blev det dock en problematiskt paradox. SMP baserade medel fäster bra på brons, men rekommenderas inte av 3M under vattenlinjen då dessa medel suger i sig mer fukt än polyuretanbaserde medel. 3M rekommenderar polyuretanbaerade medel för användning under vattenlinjen. MEN… samtidigt anser 3M att brons som är en mjuk metall bör primeas för bästa vidhäftning och 3M har ingen lämplig primer produkt för användning tillsammans med 5200. Tekniska avdelningen tycke man skulle göra ett släpprov. Det skulle göras genom att:

  1. bronset slipades lätt och gjordes rent och en grövre sträng 5200 trycktes på
  2. Vänta 10 dagar
  3. Lägg fogen inkl bronset i vatten några dagar
  4. Ta upp och skär så du får tag i en grov bit att dra it. Om tätmassan skall inte släpper från underlaget när den går av så är den ok att använda.

Samtidigt sade 3Ms avdelning att 3M i USA kanske hade mer information kring 5200 på brons.


# Simson MSR CA (Bostik, SMP baserad)
SMP baserade lim och tätmedel är INTE är lika lämpliga under vatten som polyuretanbaserade. Det beror på att SMP baserade medel generellt (3M tekniska avd i Sverige) tar upp mer fukt är polyurentambaserade medel. Notera här att 3M själva har SMP baserade medel som de INTE då rekommenderar under vatten. De fungerar, men polyuretanbaserade har en högre rekommendationsgrad från 3M. Bostik kan inte säga något om fästförmågan mot brons. De sade bara “prova”. 



# Elastic 705 (NM epoxy)
Har extremt god vidhäftning mot alla i marina sammanhang förekommande material. Elastic epoxy är extremt stark men har ändå en rörelseförmåga på 50% vilket gör att man kan sätta fast större metallföremål mot glasfiber och andra material utan längdutvidgningsproblem med sprickor p g a värme fluktuationer. Sätter man t ex en skrovgenomföring genom att ha elastic 705 på genomföringsflänsen på utsidan av skrovet samt inuti runt rörgängorna i skrovet så drar man sedan provisoriskt åt genomföringen med mutter på insidan. När det härdat så kan man ta bort muttern, fylla/täta vid muttern på insidan om man vill och drar sedan tillbaka muttern och drar åt det sista kvarts eller halvvarvet så den elastiska epoxin komprimeras lite. Fungerar utan extra åtdragning också. Har pratat 2 ggr med personer på Nils Malmgren AB och fått båda varianterna som ok från de som kan… Man behöver om elastisk epoxy används inga primers eller andra grejer. Här hos Nils Malmgren AB som varit i epoxibranschen i över 40 år finns databladet.

En liten summering av tätning och limning:
  • Använd primärt polyuretanbaserade medel under vatten eller elastisk epoxy (dock ej epoxy om du vill kunna demontera)
  • Använd primer för bästa vidhäftning mot te x bordgenomföringar och ekolodsgivare i brons
  • SMP baserade medel är UV resistenta till skillnad mot polyuretanbaserade
  • SMP baserade medel har generellt bättre vidhäftning 


Tätning av rörskarvar

Att sätta fast genomföringar och skrovgivare är en sak. Att täta gängskarvar en annan. Det finns många varianter. Nämner några som alla gärna vill ha rent före applicering:

# Lin o pasta
En klassiker. Funkar. Gängorna brukar demoleras lite med flit med t ex en polygrip så linet inte åker med runt utan hugger fast.


# Scantech 4000T
Fantastiskt produkt. Sitter extremt bra, men kan värmas loss. Klarar 350bar +150°, bra spaltfyllnad och är tålig mot alla västskor du kan hitta på (olja, drivmedel, lösningsmedel, saltvatten mm). Min favorit ! Finns något bättre i världen??? Beprövad och har funnits länge på marknaden. Säljs idag av Norden Olje. Kontaktar man dem så finns en representant i Stockholmsområdet som är mycket hjälpsam att få fram produkter. Ingen aktivator behövs på material av brons, järn, koppar, mässing och stål, På passiva material (med låg kopparhalt) så går härdningsprocessen mycket långsamt och kan t o m utebli. Där kan man använda en dusch aktivator inna delarna skruva ihop. Exempel på passiva material är glas, plast, aluminium, keramer etc. Scantech 4000T kan beroende på hur mycket som använts vara knepigt att få loss beroende på hur mycket man använt. Har en större mängd använts så måste man värma för att få loss det.

ska du ha en produkt för att säkert täta skarvar på genomföringar, bensinledningar och annat så är detta en m y c k e t bra produkt. Jag har själv skaffat en kontakt där jag kan köpa denna. Det positiva är att produkten inte är lösningsmedelsbaserad, inte krymper och inte åldras trots öppen tub. Håller “for ever”! Här finns datablad. och bruksvägledning. Det finns avslutningsvis även en produktguide med vad som fungerar till vad.

# Loctite 577
En mycket populär produkt som skall vara extremt bra också. Har inte utrett denna då Scantech 4000T uppfyller alla krav. Kan dock vara lättare att få tag på Loctite 577 än Scantech 4000T då Loctite 577 kan inhandlas på t ex Elfa. Scantech 4000T verkar klassas som en proffsprodukt som inte marknadsförs och därmed inte är lättillgänglig för privatpersoner. Till skillnad frön Scantech så har Loctite säkert 5-10 gängtätningsprodukter av olika styrka som kan användas för ändamålet (t ex 586, 5400, 542, 577, 549, 561, 572, 5776, 5331). Om man inte behöver något som "håller i" så kanske man ska använda en svagare variant. Annars behöver man värma här också om man vill få loss det. Här finns datablad.

# Gängtejp (och tätningssnöre)
Tål drivmedel och oljor. Skall vara beständigt på sikt och används av en del. Däremot kan delar inte slutjusteras som med  tex Scantec  4000T eller Loctite 577. Dra åt och lämna. Vad jag kan se så undviker de flesta gängtejp (även undertecknad). Det finns dock ett undantag här. Loctite 55 som är ett "tätningssnöre". Man kanske kan säga att det är en vidareutveckling och mer modern variant av teflonband/gängtejp. Här finns ett datablad. Detta kan efterjusteras upp till 90° och tätar mot gas och vätskor. Skall man demontera och återmontera, t ex frostpluggar i genomföringsventiler etc så är detta en stark kandidat. Betänk att alla anaeroba produkter som låser och tätar bra lämnar "skit" att rensa bort när demontering sker. Loctite 55 har inte det problemet. Användning av Loctite 55 ger även ett visst låsningsmoment. En produkt att överväga i vissa tillämpningar.

Slutligen. Hur gjorde jag själv då?

Om jag räknar bort skrovförstärkning med några glafibervävar samt epoxy på insidan av skrovet så har jag  gjort lite pensling av laminerinsepoxy i de nya genomföringshålens “väggar” för att täta polyestern bättre så (troligen inte helt nödvändig. Men ni märker ju hur jag är :) ) har jag använt följande:
  • Groco IBV-750 BSPP - Groco.net (direktköp mot Groco)
  • Groco IBV-1000 BSPP - Groco.net (direktköp mot Groco)
  • Groco PTHC-34PD20  - Groco.net(direktköp mot Groco)
  • Groco PTHC-1PD25 - Groco.net(direktköp mot Groco)
  • Groco TH-75-W - Groco.net (direktköp mot Groco)
  • Groco TH-100-W - Groco.net (direktköp mot Groco)
  • Sanipomp/W slang under vatten linjen - hosestechnology.it (köpt via seasea.se) Catalogo 2014 BR 
  • Retin/TR slang ovan vattenlinjen - hosestechnology.it (köpt via seasea.se) Catalogo 2014 BR 
  • Skrovtätning "NM elastic 705" elastisk epoxy från Nils Malmgren AB (köpt via Nils Malmgrens "epoxibutiken")
  • Gängtätning "Scantech 4000T" Scantech, numera "Norden Olje" (Köpt via Norden Oljes representant i Mälardalen)


Skälet till elastisk epoxy istället för t ex Sika 291i för genomföringarna är tre:

* Starkare
Då jag valt att inte ha bultat genom skrovet

* Elastiskt
Som Sika eller andra tätmassor för att inte spricka p g a olika längdutvidgningskoefficienter mellan brons och glasfiber.

* Ingen primer
ingen primer behövs för fantastisk vidhäftning förutom rengöring med aceton
Och grundskälet till att jag flyttade dem var att de tidigare satt där jag ville kasta ner packning...




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar