Åskskydda din villa

BAKGRUND

-------------------
För ett tag sedan började jag fundera på alla de saker som genom åren gått sönder vid åskväder. Jag har också sett att det går att köpa åkskydd för att skydda enskilda apparater direkt i vägguttaget. Då jag har haft en dataserver stått hemma och tuffat de senare 10 åren så var det primärt den jag först tänkte på att skydda. Därför köpte jag en hel UPS (Uninterruptable Power Supply) med batterikraft vid strömavbrott samt inbyggt Åskskydd. Inte SÅ fasligt dyr kan man tycka (kostar från 1000kr och uppåt. Min kostade 4000kr). Idag när jag bor i hus och har barn så finns nu betydligt fler saker man är rädd om. Räknar man ihop vad de kostar så drar det iväg också. Försäkringsbolaget betalar säkert men drar av rejält. Dessutom blir det en hel del problem. saker som potentiellt kan t stryk är (olika saker är iofs olika känsliga):

- tvättmaskin
- kyl & frys
- spis & ugn
- pannan
- tv (flera)
- digitalbox
- stereo
- datorer (flera)
- skrivare
- accesspunkt för wifi
- larm
- o s v
Ja. Kort sagt så började jag fundera mer då värdet på det som kan gå sönder nu med hus och flera barn är betydligt större än tidigare. Utöver det finns en hel del övriga attiraljer som kaffebryggare radioapparater och en massa mer som jag inte räknat med ovan....

Men... Nu har vi glömt något som kanske är ÄNNU viktigare... BRANDRISKEN!!!

Jag vill minska risken att saker går sönder samt försöka sänka risken för brand rejält.

VAD FINNS DÅ ATT GÖRA?
-------------------------------------------

Det finns otaliga åskskydd att köpa från någon/några hundralappar och uppåt. De bygger enkelt på ett gasurladdningsrör som kortsluter bort överspänningar. Dock är de INTE att rekommendera då de OM det skulle skydda din utrustning kortvarigt kan höja spänningen mot jord med flera tusen volt och istället förstöra annan utrustning (UPS inget undantag). Åskskydden/skyddet skall för att fungera som tänkt gå mot en central gemensam jordskena. Bland annat för för att inte åskskyddet ska höja spänningen över andra komponenter. Och faktum är att det är mycket billigare än vad de flesta tror att skydda hela huset. Det kostar mellan 2000-6000 att skydda HELA huset inkl telefon och antenn. Pris självklart beroende på var man köper, men också beroende på komponentkvalitet. En sak att nämna här kan vara att en dåligt kvalitet på teleskyddet kan sänka hastigheten på ditt bredband.
Antenn kanske ändå kan anses som prioritet 2 om man inte har huset väldigt utsatt. För trots allt är sannolikheten för en direktträff väldigt liten. Det som går sönder i elektronikväg har garanterat gått sönder p g à överspänningar som letat sig in via marken in i el och telefonnätet.

Tänk på att ett bra Åskskydd också kan skydda mot brand då överslag ofta kan undvikas på farliga ställen som i t ex väggar, trossbotten eller i isoleringen på vinden.

MIN LÖSNING

---------------------

Grejer:
Jag har köpt ett 3-fas s k inledningsskydd av märket "Joslyn" som enl utsago skall vara ett av de bättre. Utöver det har jag också införskaffat ett inledningsskydd för telefon/bredband samt ett skydd för antenn. Skyddet för telefon är riktigt lågkapacitivt för att påverka bredbandshastigheten så lite som möjligt. Antennskyddet är på standard 75 ohm med DC-pass för att kunna släppa genom ev matningsspänning till antennförstärkare.

Montering:

Notera !

Montage av 3-fas inledningsskyddet ska (även om det är enkelt) göras av en behörig elektriker. Troligt är att du kan få ROT-avdrag för detta.

Från början tänkte jag att detta skullle monteras som rekommenderats d v s inne vid huvudentralen. Men eftersom alla skydd (3-fas, tele, antenn etc) bör jordas vid samma jordpunkt så skulle detta innebära att t ex inkommande telefonledning måste dras fram till elcentralen och sedan kanske tillbaka till dosan där den kom in i huset för fortsatt distribution ut i huset. Dessutom får returledningen inte gå för nära inkommande ledning vilket då kan orsaka överslag och förstöra skyddsfunktionen av teleskyddet. Detsamma gäller sen om t ex en antenn ska skyddas med ett "coax"-skydd.

Så eftersom telefonen kommer in i mitt fasadmätarskåp så monterade jag efter samtal med min leverantör åskskyddet där, vilket också föll sig mer naturligt. Här är bilder på hur det såg ut före....

Mätarskåpet:

Inkommande tele i mätarskåpet. Här kommer tele in från "gatan" och går vidare in i huset.

Här skall 3-fasskyddet kopplas in då det är "min" del (uppe till vänster i mätarskåpet) efter den plomberade elmätaren från Forum. Den vita kabel nere till höger går avsäkrat till krypgrundsavfuktaren http://villafixaren.incedo.org/2009/08/krypgrundsavfuktning-pa-smahus.html . Den nedre svarta går avsäkrat med 3-fas till garaget. De tre svarta FK som kommer upp i mitten är de som kommer från elmätare och huvudbrytare och går direkt vidare in till den interna elcentralen inne i huset.

Här är grejerna jag tänkt montera:

• 1 st JOSLYN, AC Surge Protector, Surgitron III 1457-21 (lågspänningsavledare)
• 2 st JOSLYN, Digi-Guard 2377-45-HS
• 1 st JOSLYN 1740 series Primary Coaxial Surge Protector 75 Ohm

Koaxialskyddet har jag dock tänkt att installera senare. F.ö monterade jag bara en Digi-Guard då jag för närvarande bara har ett telepar in i huset.

Och här hur det såg ut efter montaget.

Inledningsskyddet monterades på befintlig montageplatta i mätarskåpet. Notera att det skall sitta så nära inkopplingspunkten att man inte behöver skarva kablarna!

Lite mer närbild...

Nedan kan man se att inkopplingen gjorts mot de plintar om går till min interna central inne i huset (på vänster sida).

Så här blev det till slut med 3-fas inledningsskyddet.

Åskskyddet för tele ska nu kopplas in ... Det görs i aluminiumlådan nere till höger där telekabeln kommer in från gatan.

Tele kommer in i den grova svarta 8-pars kabeln från gatan och går in på Digi-Guard:en. Samma plintar kopplar sedan vidare till den tele som går vidare in i huset (blå och vit ledare i den vita tunna kabeln).

Lite mer närbild på anslutningen. Jordanslutningen är klämd och lödd. 8mm2 jordkabel som går direkt till min huvudgjordningspunkt i mätarskåpet. Taggbricka i koppar används på båda sidor.

Hoppas inlägger varit någon till gagn. Posta gärna en kommentar

Dålig kvalitet på vitvaror

Har en del förhoppningsvis intressanta inlägg på gång den närmaste tiden. Ett av dem är på gång kring energisparande och inte alltid helt korrekt information från energirådgivare. Men denna artikel vill jag tipsa om som intressant läsning.

Man kan alltså fundera på om det lönar sig att stirra sig blind på A+ el A++ på t ex en modern frys eller ett kylskåp. Speciellt som om man kan påvisa att TCO (Total Cost of Owership) under produktens livscykel med elförbrukningen, inköp av själva vitvaran samt eventuella reparationer ofta blir dyrare med moderna vitvaror. Men det är klart det känns bra att konsumera mindre el. Men det är inte självklart att det kommer att kosta mindre... http://www.idg.se/2.1085/1.338594

Krypgrundsavfuktning på Småhus

Detta inlägg har jag skrivit då ämnet är luddigt, många blir lurade samt problemet stort. Hoppas inlägget kan vara någon till gagn.

Ja det här med krypgrunder och fukt verkar ha blivit ett allt större problem på senare år då klimatet tydligen blivit fuktigare. Inte ens Råd och Röns testpanel www.radron.net verkar kunna hålla isär de olika teknikerna och dess användningsområden varför Munters sorptionsavfuktare som var med i deras test på felaktiga grunder fick dåligt betyg. Senare har de dock korrigerat sin egen artikel.

Då undersökningar som gjorts pekar på att så många som var tredje krypgrund har mögel eller begynnande mögelproblem så har jag har själv som husägare sedan några år gjort en besiktning av min krypgrund utförd av fackman (Anticimex). Anticimex påpekade att min krypgrund fortfarande såg bra ut, men att jag borde göra något så det fortsatt förblir så. Anticimex lämnade således också en komplett offert för att sälja och installera en krypgrundsavfuktare. 30-50000 kr ville de ha (2006)… Dessutom sade de att jag skulle jag ha ett rörsystem i krypgrunden för säker spridning av den torra luften (ingick i prisförslaget). Priset gjorde att jag istället började göra research i ämnet. Då snubblade jag över olika tekniker för avfuktning som fungerar olika bra då de används för olika syften. Dessutom ringde jag Munters som är världsledande i ämnet. Munters sade att Anticimex lösning som jag beskrev i detalj för dem var bra (de offererade Munters grejer) men mycket överdimensionerade. Rörsystemet Anticimex sade att jag behövde sa Munters var onödigt (se Munters installationsanvising av HomeDry). Munters svar byggde de på forskning och mångårig erfarenhet. All research slutade med att jag köpte en Munters HomeDry sorptionsavfuktare för c:a 10000 kr på Hemmabutikerna samt ett spirorör om c:a 5-6 m (några 100 kr) för utblås av den torra luften. Installation gjorde jag själv och tog totalt ett par timmar. Jag anses av andra vara rätt händig. Men denna installation bedömer jag att de flesta klarar av, även om man inte anser sig vara speciellt händig. Följer man de enkla anvisningarna så behövs ingen fackman. Här sparade jag flera 10000-tals kronor. Jag gick också upp ett steg i dimension på spiroröret då jag behövde lite längre längd. Allt enligt Munters rekommenation via telefon och installationsmanual.

Men jag har en avfuktare i garaget också…. I mitt garage som jag har +10 grader eller mer året om så har jag köpt en Woods DS28 kylavfuktare för 3200kr på Siba. På detta sätt kan jag slippa svartmögel i garaget när snön rinner av bilen. Nu kan jag även förvara allt möjligt annat som är mögelkänsligt. Alternativet är att vintertid ventilera ut fukten med resultatet att du ”eldar för kråkorna” när du blåser ut värme som kostar pengar. Men… Notera att det inte kan sägas att en vinter alltid är torr och sommaren alltid fuktig. Det beror helt klart även på vädret. Men det kan vara -10 och 85% luftfuktighet. Med andra ord är det inte säkert det räcker att ventilera ut fukt med en fläkt.

Notera också att mögel frodas strax över 70% varför man med marginal vill ligga under 70% luftfuktighet. 55-60% är ett bra riktvärde att ställa in i krypgrundsavfuktaren. Hygrostaterna på utrustningen har ju en feltolerans. Sedan kan också fuktigheten variera lite på olika ställen i kypgrunden beroende på hur den ser ut.

Inga av mina avfuktare har digitala hygrostater. Så därför skaffade jag trådlösa temperatur och fuktsensorer på Clas Ohlson för se lite bättre. En central display för c:a 500 kr och sedan 99kr per sensor. Sensorerna har en tolerans som mycket bra på temperatur, men hela +-5% på relativ luftfuktighet. Så se till att ha marginal mot mögeltillväxt på c:a70%! Jag har en i krypgrunden, en i garaget och en ute. Denna trådlösa enhet kan även larma till den centrala enheten för för hög/låg fuktiget och låg/hög temperatur. På så sätt kan man veta om elementet i garaget pajjat eller krypgrundsavfuktaren stannat.

Efter 2 år och statistik varje månad så kan jag se att min krypgrundsavfuktare kostar mig 900-1100 kr / år. Å andra sidan är krypgrunden nu stängd och temperaturen därmed lite högre än tidigare då det var öppet in till krypgrunden. Då blir temperaturdifferensen över och under golvet lägre och uppvärmningen inne borde bli lägre. Så kontentan blir att elen för krypgrundsavfuktarens funktion borde vara lägre än vad den dragit då jag behöver värma mindre inomhus. Jag har dock inte gjort någon större utredning om hur mycket. Man har ju inte tid med allt ;-) Glöm inte heller att se till att du har byggplast på marken i krypgrunden för att förhindra fuktupptränging från mark. Har du inte det blir driftkostnaden betydligt högre.

Det finns två typer av avfuktare som används:

Generellt kan man säga att under +10 grader bör en sorptionsavfuktare användas och över +10 en kylavfuktare. Jag har försökt sammanställa lite kort om de två typerna nedan.

* Kylavfuktare (vanligast och billigast):

Bygger grovt på ett kylelement (som i ett kylskåp) och en fläkt. Fläkten blåser lyften genom kylelementet och där fryser vattenpartiklarna fast. När kylelementet blivit frostigt så värms slingan upp och vattnet rinner ner i en behållare. Vissa avfuktare har möjlighet att koppla på en slang. Denna typ är otroligt effektiv vid 15-30 graders temperatur. Vissa modeller kan avfukta 10-30 liter per dygn. Vid låga temperaturer ner mot 5 grader är denna typ högst olämplig då den kan frysa sönder. När temperaturen sjunker får också denna typ kraftigt försämrad verkningsgrad. En Kylavfuktare är också en värmepump. Fuktig luft innehåller mer energi än torr luft. Det gör att en kylavfuktare ger mer energi än den drar. All el den drar omvandlas till värme. Utöver det får man en viss mängd extra energi per liter vatten man plockar ur luften. En Kylavfuktare som drar 250W ger alltså mer än 250W i värme.

Användningsområden är alla uppvärmda utrymmen +5 till +10 grader eller mer (helst mer) man vill avfukta. Exempelvis tvättstugor, duschrum, poolrum. Det går dock att vända i t ex garage eller sommarstugor och du inte släpper ner temperaturen för mycket.

Priser är från någon tusenlapp och uppåt. För 3000-3500kr får man en mycket bra avfuktare.

* Sorptionsavfuktare (dyrare)

Denna teknik bygger enkelt beskrivet på att vattenmolekylerna attraheras av och fastnar i ett ämne. När detta är mättat värms rotorn med detta adsorptionsmedel upp och ”torkar” bort fukten som avges som våt ånga. Tekniken är ganska jämnbra över temperaturspektrat och är vad jag vet det enda som fungerar när det är kallt.

Användningsområden är alla typer av utrymmen även i sommarstugor som står med minusgrader hela vintern. Även idealiskt i t ex krypgrunder.

Priser är c:a tre gånger så mycket som en kylavfuktare. En Munters HomeDry kostar 12-15000 kr.

Länkar:

Bra länkar om fukt finns hos Munters genom att gå in på www.munters.se och välja http://www.munters.se/sv/se/produkter-tjanster/Division-Avfuktning/Avfuktningssystem/HomeDry2/

Munters HomeDry kan man t ex köpa här: http://www.hemmabutikerna.se/